Latest Posts

  • Planera ett 1-års kalas

    Glad måndag fina läsare och man får väl även passa på att välkomna marsmånad idag som fortsätter leverera ett härligt vårväder som vi blivit bortskämda med under senaste veckan. Tänk vad lite fågelkvitter, solsken och plusgrader gör för själen! Längtar så till våren, tunnare jackor, uteserveringar och bättre tider! Men idag är det måndag, 1 mars och en rolig månad väntar runt hörnet. Mars känns nämligen lite extra speciell i år. Michelle fyller 1 år ❤ Min lilla tjej blir snart så stor. 1 år, ett helt varv runt solen och det ska vi såklart fira med dunder och brak. Coronastyle! Vi har under några veckor pratat om hur vi ska fira hennes 1 års dag och kommit fram till att dela upp det under tre träffar med enbart familj och lekkompisar. För trots att hennes födelsedagskalas inte blir som vi drömt, hoppats och förväntat oss så vill vi ändå ge henne ett litet firande med allt vad det innebär. Ballonger, banderoll, kalasdekorationer, tårta och ett ”kalas” i liten skala. Man fyller trots allt bara 1 år en gång och just 1 år känns mer speciell än andra födelsedagar.

    Satt nu i helgen och skapade ett sött litet inbjudningskort som vi ska skicka digitalt till alla vi ska bjuda in och nu är det dags att bestämma hur tårtan ska se ut och smaka. Lutar åt klassiska smaker av vanilj, jordgubbar och grädde. Utseendet känns dock svårare att fatta ett beslut om. Vi velar mellan Babblarna eller lite mer prinsesstema. Eller kanske något helt annat. Känns dock lite skevt att vi ska dekorera den tårta som vi vuxna ska äta medan den pannkakstårta Michelle ska få kommer bli lite enklare…. Haha schyssta föräldrar man är 😅

  • 11 månader

    Nu måste tiden stanna. Kan inte förstå att du idag blir 11 månader och din 1 års dag endast är 1 månad bort. Varför går det så snabbt? Man tycker att man har tagit vara på tiden, njutit av varje stund men trots det känns tiden för 11 månader sen som en dröm. Men idag blir du 11 månader och du blir det med dunder och brak. Du är överallt just nu och det gäller att vara snabb för att hänga med i dina vardagliga bestyr. Varenda låda och skåp ska utforskas (vi har inte satt barnlås på alla skåp/lådor än – något som jag endast kan tycka är positivt då det måste vara helt magiskt att upptäcka, slita ut och slänga tillbaka det du hittar i lådorna/skåpen) och du rör dig snabbt mellan varje rum.

    Du älskar att stå upp och ställer dig upp vid varje tillfälle du får. Med stöd från oss men även av egen styrka. Din balans blir bara bättre för varje dag och för varje dag som går kan du stå helt själv under en längre tid. Det roligaste är att man vänder bort blicken i 1 sekund för att titta tillbaka igen för att se att du står och tittar på en. Står upp. Och sedan sjunker du försiktigt ner i en knöböj så att du får en så mjuk landning som möjligt. Du då mer och mer bemästrar balansen så älskar du att gå runt hållandes i våra händer eller med händerna i ett stadigt grepp i din nyfunna glädje – gåvagnen! Det är med bestämda steg du tar dig framåt och upptäcker varje rum i lägenheten. Från ditt rum, till köket, vardagsrummet, köket igen, sovrummet, vardagsrummet, hallen osv. Du går runt och runt och är bestämd i vart du ska. Du vågar dig på att ta några försiktiga och vingliga steg även när du bara håller i en hand. Tror det är bra träning för att öva upp balansen ytterligare tills du tar dina första, staplande steg helt själv. Men än är du inte där. Men ingen stress, gumman, det kommer. Är tacksam att du är en så social bebis som inte är blyg eller rädd för andra/nya människor. Du är något avvaktande till en början för att känna av och placera personen men därefter smyger charmtrollet, Michelle fram och du tar för dig.

    Du är bestämd. Oj så bestämd du är. Får du inte som du vill eller får du inte röra allt du vill börjar du skrika, gråta och visar det med hela kroppen. Tror dock att du testar din mamma väldigt mycket, för det beteendet verkar du inte visa så mycket till din pappa. Busunge. Ditt tålamod har inte heller blivit bättre utan du vill att saker ska ske nu och blir sur om det går för långsamt. Du älskar fortfarande mat, tycker om att äta själv och har börjat förstå sambandet med att skopa upp lite mat på en sked och själv stoppa in den i munnen. Det ögonblicket var magiskt. Första steget till att kunna äta själv med bestick. Just nu är tomater en stor favorit och du gillar mer att enbart äta pålägget på dina mackor än hela mackan tillsammans. Vi fortsätter med nattamningen här hemma och trots många kämpiga nätter senaste månaden så börjar det nu vända. Du har börjat sova i din säng igen och kan nu sova längre period innan du vaknar för närhet.

    Sist vi var på BVC i Tyresö såg din kurva fortsatt bra ut! Idag är du 77,2 cm lång och väger 10 kg. Stora lilla tjejen! Du är en pratkvarn och kommunicerar på ett så fantastiskt sätt med oss och allt runt omkring. Leker med dina leksaker, pratar om det du pekar på och det låter som att du nu säger ”där” när du pekar på något specifikt. Du tycker om att ge saker, visa vad du har och att erbjuda det du äter. Väldigt fint och kul att du inkluderar oss i det du upptäcker. Du har även lärt dig skaka på huvudet och tycker det är sååå kul att skaka på huvudet till allt man säger. Detta gör såklart våra samtal så himla roliga när du inte vill hålla med mamma eller pappa i något vi säger – Oavsett vad det är hehe.

  • 10 månader

    Hahahaha men vad faan, såg nu att Alex inte lade tillbaka pilen på sin rätta plats innan dessa bilder togs 😅 Ser nu att det ser ut som att Michelle ska vara 10 dagar på bilden och inte 10 månader 😂 Aja, får hoppas photoshop kan rätta till det 😂

    Idag blir du 10 månader och jag blir lika blown away när man märker hur mycket som har hänt sen sist. Blir så fascinerad över den utveckling en bebis gör under sitt första år och om man jämför dagen du blev 9 månader med nu så är det redan en massa nytt som hänt. Du förflyttar dig som att du inte gjort annat, kryper runt med bestämda steg och vill inte stanna på samma plats för länge. Kanske har du för rastlösa ben och bara vill ut på äventyr vilket är helt fantastiskt. Det är en egenskap som jag gärna ser växa sig större och mer intensiv. Men man märker att du vill ta det till nästa nivå och ställer dig upp mot möbler vid varje tillfälle du får. Du försöker även ställa dig upp med egen kraft, ställer dig på benen och försöker putta upp överkroppen. Du lyckas ställa dig några gånger men ramlar ner på rumpan kort därefter. Men du försöker igen. Och igen och igen. Bra gumman! Du älskar din gåstol du fick i julklapp av pappa och har tack vare den förstått hur du ska arbeta med benen för att ta steg. När du sitter i den springer du runt utan stopp och när man håller dig i händerna så kan du ta flera steg fram med stöd av oss. Snart händer det nog!

    Om vi tyckte att du pratade massor förut så är det inget jämfört med nu! Tidigare sa du mest mamamama men nu har ditt förråd av olika ljud fyllts ut med allt från papa, gaga, dada, rara, tata och mycket mer. Det gör att du formulera meningar när du konverserar och du snackar på som bara den. Du pratar om allt du ser, pekar och pratar om det du pekar på. Som att du vill rikta vår uppmärksamhet dit. Du pekar dit du vill att vi ska ta dig och det är så härligt att se att du vill berätta så mycket för oss. Du är så livlig, bestämd, äventyrslysten och interagerar med din omgivning på ett harmoniskt sätt. Du visar när du vill komma upp i famnen, rycker i byxbenet om du vill ha ens uppmärksamhet och du vet vad du vill ha. Dock kan du bli ledsen om man säger när du inte får göra något eller om man tar ifrån dig en leksak när det är läggdags eller för att det är något du inte får leka med.

    Du är lika matglad som alltid och just nu är ärtor, falukorv och clementiner dina absoluta favoriter. Än så länge ammar vi fortfarande på natten vilket känns tryggt, säkert för oss båda, då det är stund för bara oss två. Du älskar att ryckas med till musik, leka tittut är en stor favorit när du gömmer dig bakom kuddar och bakom gardiner och ditt gosedjur, Didi är en trogen följeslagare när du hittar på bus.

  • Pulkatur

    Nu har vintern och snön en helt annan innebörd och betydelse för en. Innan barn höll man sig inne, var arg på snön och slasket som långsamt fick en att tyna bort i väntan på varmare tider och man drog sig för att behöva gå ut. Men nu är det annorlunda. Med barn så är det inte ovanligt att man ger sig ut två gånger och verkligen tar vara på snön när den ändå är här. Vem vet när den försvinner för säsongen. Så idag likt tidigare dagar har vi gett oss ut på en pulkatur med en ganska så fortsatt likgiltig Michelle i pulkan haha. Det är inte många skratt hon bjuder på utan hon tittar mest frågande på en. ”Vad tusan sitter jag här för?” Haha. Sötnöten. Däremot så blev hon mer intresserad och fascinerad av snön vilket var kul att se. Trist att det inte var kramsnö så man kunde byggt en liten snögubbe tillsammans.

    Vad har ni hittat på idag?

  • Promenad i solen och hemlagad Onigiri

    Hur lycklig har man varit av att se solen idag? Otroligt lycklig, gick med ansiktet vänt mot solen under hela barnvagnspromenaden tidigare idag och den värmde så härligt. Det har varit en så vacker vinterdag! Älskar verkligen när det ligger en snötäcke på marken, när träden är vita, det är krispigt i luften, lite kyligt och himlen är klarblå så att solen lyser starkt. Det är dagar som dessa som gör att jag älskar vintern, så länge solen skiner så gör det inte så mycket att det är kallt.

    Vi är säkert inte ensamma om att våra dagar rullar på som på rutin men jag är ändå tacksam för den struktur som uppstår i och med det. Det behöver min förvirrade mammahjärna. Tiderna för sovstunder, matstunder, lekstunder och den dagliga promenaden är så inrutat i mitt system att det känns skönt när dagarna är som de ska, som de alltid varit haha. Då känns allt så mycket enklare. När det är dags för Michelles första sovstund runt 10-11 beroende på när hon vaknade på morgonen, så ger vi oss alltid ut på en långpromenad. Är skönt att få den gjord tidigt på dagen så man tar vara på dagsljuset. Ibland är vi ute i 2-3 timmar beroende på hur länge hon sover, det varierar mellan 45 minuter-2 timmar men idag fick vi nöja oss med lite mer än 30 minuter. Bättre än inget. Men alltså, hur svårt är det inte att köra barnvagn på oplogade vägar där isen och snön är ojämn? Blev ju ett bra träningspass bara av att få fram vagnen haha

    När vi kom hem så hade Alex förberett hemgjorda onigiris som är japanska risbollar med fyllning. Detta är en av våra favoriter att köpa från det japanska 7/eleven då det är så enkelt, så gott och mättande och det smakade nästan samma. Vi gjorde onigiri med lax och japansk majonnäs samt tonfisk och japansk majonnäs. MUMS! Tryckte i mig 2 stycken då det var så gott! Ser framför mig hur Michelle har med sig en onigiri som utflyktsmat sen när hon är iväg med förskolan/skolan. Hur gulligt!

  • Årets första lekträff

    Hej alla fina! Har ni haft en fin fredag? Tänk att jag hade koll på att det är fredag idag. Detni! Vi har i alla fall haft en härlig dag idag. Fylld med skratt, energi, prat och massor med lek. Vi hade årets första lekträff idag med Emelie och Meja och där kan man snacka mycket energi i små kroppar. Dem båda var överallt och man såg på dem att dem tyckte det var så kul att få leka tillsammans igen. Senast var på nyår så idag var det dags igen!

    Man märker verkligen vilken utveckling dem båda har gjort sen vår första lekträff tillsammans där under sensommaren. Då kunde Michelle inte sitta själv, krypa eller förflytta sig på andra sätt. Hon var även lite försiktig och lugn (vilket hon fortfarande är, en väldigt lugn bebis). Men nu är det en tuff tjej som kryper runt, tar för sig och kör sitt race med nyfikna ögon. Likaså med Meja som redan går och går efter det hon vill. Tuffa tjejer det här. Är så glad att Michelle har en tjejkompis som jag (hoppas) hon kommer hålla ihop med genom hela livet. Tänk när Michelle är 40 år och kan säga att hon har känt Meja sen hon var 5 månader. Så himla fint!

  • 9 månader idag

    Nu är du hela 9 månader, Michelle. Tänk vad tiden går fort. Nu har du varit utanför magen lika länge som du bakades i min mage. Helt otroligt att tiden nu är likvärdig men det känns ändå som att dem 9 månaderna utanför magen har varit mer intensiva, magiska och passerat i raketfart jämfört med tiden i magen. Antar att det är utvecklingen som gör det. För wow vilken utveckling du har gjort under dessa månader och mycket har hänt under bara den senaste månaden.

    Du har lärt dig krypa och det är så underbart att se i din nyfikenhet att världen är din att upptäcka. Du är ute på äventyr varje dag i lägenheten och det är så kul att se hur allt som kommer din väg ska upptäckas. Sladdar älskar du, till dina föräldrars oro, och det är inte ovanligt att man ser dig rycka i lampsladdar eller mammas datorsladd. Fast du är duktig på att lyssna när vi säger till. Aj aj och nej medan vi skakar på huvudet reagerar du på även fast du inte alltid lyssnar. Ibland ser man hur du försöker 1-2 gånger till innan du ger upp och ger dig iväg, men i många fall struntar du i vår tillsägelse och rycker på. Haha. Då flyttar vi bara på dig istället. Då du har bemästrat konsten att krypa så är du redan på gång att bemästra konsten att stå. Oj, oj vad du ställer dig upp mot allt du ser. Till en början så försökte du ställa dig på alla fyra när du kröp runt men nu använder du oss, möbler i lämplig höjd och annat för att trycka dig upp. Och det klarar du av med egen styrka. Stolt! Ibland ser man hur du försöker få in tekniken att ta ett steg eller två genom att demonstrativt lyfta på knäna för att kliva framåt eller på stället. Det är så häftigt att vara en del av denna resa, Michelle!

    Du älskar fortfarande mat men har kommit in i en jag kan äta själv-fas där du i många fall inte vill bli matad med sked. Du är ju en stor tjej nu så då förstår man att du vill äta själv. Men det är bara bra, då tränar du ditt pincettgrepp och får träna på att äta bitar. Ärtor är en stor favorit och clementiner ska vi inte tala om. Du kryper fram till fruktskålen som står på soffbordet, ställer dig upp med stöd av bordet, tar en clementin eller två och börjar direkt tugga på dem. Med skalet på. Dina ögon lyser upp när jag ger dig bitar av en clementin. Du är precis som din mamma – älskar grönskar och frukt.

    Du har fått dina första två tänder. Ja du läste rätt, två tänder är på väg att spricka upp på en och samma gång. Det är dem två tänderna på underkäken som nu sticker upp och det ser så sött ut. Vi är tacksamma att du inte verkar så besvärad av tandsprickningen och hoppas att de andra tänderna känns lika milda. Än så länge är du duktig på att inte naffsa på varken bröstvårtor eller fingrar, men under kvällsnattningen har du naffsat till 3 gånger på bröstvårtan. Inte så farligt. Snart är det dags att ta bort nattamningen så mamma ska passa på att njuta dem sista kvällarna!

    Du är fortsatt nyfiken på allt och alla. Vi har märkt att du är lite av en problemlösare när du kommer med smarta lösningar till hinder du stöter på vägen. Du har inget tålamod och blir arg när du inte får som du vill. Då gnäller och skriker du lite men det går snabbt över när du försöker igen. Du är fortsatt lugn och glad och du babblar som att du har hur mycket som helst att berätta. Jag undrar vad det är som du säger, så nyfiken <3

  • 8 månader

    Nu är du 8 månader. Varför springer tiden iväg så fort? Att det nu är full rulle är lite svårt för mig att förstå. Nyss låg du stilla och endast tittade runt, men nu rycker och drar du i allt som kommer din väg. Du vill inte sitta stilla. Nej, nej. Nu ska du bara framåt på alla sätt och vis, vilket du nu kan göra. Du har lärt dig krypa. Hjärtat smälter varje gång du tar dina krypsteg och det måste vara en så befriande känsla för dig att inte längre vara fast på den punkt som jag eller pappa sätter ner dig på. Nu är världen din att upptäcka. Barnsäkrad såklart.

    Du utforskar din röst på olika nivåer och på olika sätt. Du kan jollra gulligt och pipa av glädje men även skrika några decibel nivåer högre än tidigare när du inte får som du vill. Det får det nästan att tjuta i öronen. Du sitter stadigt och har lärt dig hur du kommer från magläge till att sitta vilket gör att du absolut inte längre vill ligga på rygg vare sig det handlar om att byta blöja eller ligga lugnt i sängen när du ska sova. Du vill även stå upp mer och kan, med enbart lite stöttning från oss, ta dig upp till ståendes. Wow, snart kommer du springa runt här hemma!

    Vi har nu helt ersatt all amning med mat under dagen. Vi började ersätta lunchen i början på november och nu är det enbart nattningen, natten och morgonen kvar. Men det är bara mysigt att ha det kvar ett litet tag till. Du är verkligen så glad i mat, ett litet matvrak vilket syntes på vår 8 månaders kontroll på BVC i Tyresö i förra veckan. 8,6 kg och hela 72,2 cm lång är du nu. Du har gått upp nästan 1,5 kg på två månader. Det är så bra, då ger vi dig tillräckligt med mat under dagen för att fortsätta växa. Du är fortsatt nyfiken på allt och alla du ser. Saker, människor, ljud och ljus. Allt fångar ditt intresse och man ser i dina ögon hur du tar in och bearbetar allt.

    Böcker intresserar dig mer nu. Man märker hur du blir exalterad och flaxar med armarna och hela kroppen när man öppnar en bok. Det är som att du nu förstår och kopplar det du ser. Det är så kul att se. Pekar jag på något i boken så tittar du dit. DU har gungat för första gången och det ska bli så kul vad som kommer ske under nästkommande månad.

  • Hon kryper!

    Ännu en milstolpe i Michelles liv är nådd för nu kryper hon! Hon är kanske inte helt där än då det fortfarande går lite långsamt och hon kryper med vaksamhet och försiktighet, men tar sig framåt gör hon. Ni anar inte hur mitt mammahjärta började böla och åtminstone några tårar rann ner för kinden. Att man kan bli så känslosam över något så simpelt som att krypa. Men det är något helt magiskt med att se sin bebis utvecklas och lära sig nya saker. När jag tänker tillbaka 7 månader när Michelle enbart kunde ligga på rygg och titta omkring med sina stora, fascinerade ögon så kunde jag då inte ens föreställa mig vad som skulle ske med hennes utveckling bara 7 månader framåt. Att så mycket kan hända på så kort tid. Det är häftigt! Men, då är det dags att barnsäkra hemmet med allt från petskydd till eluttagen till att säkra vissa möbler i väggen. Oj oj, nu kommer man verkligen inte få en lugn stund här hemma 😅

  • 7 månader

    Nu när det händer så mycket med Michelles utveckling tycker jag att det är på tiden att fortsätta med månadsuppdateringarna. Vet inte varför jag slutade uppdatera för varje gång hon blev en månad äldre. Kanske var det bristen på tid eller att orken inte fanns där. Hur som helst är det dags att uppdatera er kring vad som sker med Michelle för mycket händer nu när hon har passerat 7 månader.

    Det är så kul att se hur din personlighet börjar visa sig. Du är lugn och observant, precis som din mamma och du suger in hela din omvärld som en svamp. Samtidigt som du är reserverad i ditt sätt att vara så är du även väldigt nyfiken på allt du ser. Du tar för dig på ditt sätt och visar att du är här. Du är intresserad av människor, älskar att studera ansikten och du är aldrig långt bort från ett leende om du möts av glada, vänliga och busiga ansikten. Är tacksam att du är så trygg i andra människors närvaro – vuxna som barn – corona till trots.

    Man märker att det är spring i dina ben. Du vill vara i konstant rörelse även fast du fortfarande inte vet hur du ska ta dig framåt när du ligger på mage. Du glider istället bakåt och roterar, vilket såklart också är ett sätt att förflytta sig på. Du förstår tekniken för att krypa, men du behöver bara lista ut hur du ska använda den teknik du just nu börjar förstå. Sötnöt. Du vill nästan aldrig ligga på rygg längre utan nu är det sitta eller stå (med stöd av oss) som är din favoritaktivitet med kroppen. Du sitter stadigt men är fortfarande lite vinglig på balansen. Så mamma omringar dig fortfarande med kuddar så att du kan landa mjukt om du skulle ramla bakåt. Mat älskar du. Du är ett matvrak och äter allt vi ger dig med glädje. Eller snarare med en neutral reaktion. Men du vill alltid ha mer, så det ser vi som ett positivt tecken. Du har börjat äta bitar vilket går jättebra och du äter frukost, lunch och middag med stor aptit. Inga tänder har vuxit ut än vilket jag är lite tacksam för så att mina bröstvårtor klarar sig undan från sår och smärta tills det är dags att sluta amma. Du är en stor tjej nu som både sitter i en matstol vid matbordet och har sittdelen på vagnen. Du är så nöjd över detta!

  • Mental förberedelse

    Nu så har jag bestämt mig. På måndag så sker det, då ska jag börja minska ner på amningen. Usch vad tufft det kommer bli. Kämpigt och svårt då det är så enkelt att bara slänga fram bröstet när Michelle är hungrig eller om hon är grinig. För att testa om hon kanske är småhungrig liksom. Men samtidigt tror jag det kan bli enkelt då Michelle är så glad i maten. Så att vara orolig för att hon inte ska få i sig tillräckligt med näring och mat så hon blir mätt behöver jag nog inte vara. Jag tror till och med att jag vissa dagar redan minskar amningen helt omedvetet då hon ibland får riktig mat till mellanmål utan någon amning och även ibland vid lunch.

    Men det är tufft att avsluta något som fyllt våra dagar i över 7 månaders tid. Det är en väl inövat vanemönster man nu ska bryta, fast egentligen så ersätter jag bara tiden för amning med vanlig mat istället. Men det är nog enkelheten och närheten som är svår att bryta sig loss ifrån. Så denna vecka har jag mentalt förberett mig för att börja på måndag. Jag känner mig redo, vet att det är rätt beslut men det kommer vara svårt att inte ge henne bröstet. Frågan är bara vilket mål jag ska ersätta först?

  • Uppdatering om vår nattningsrutin

    Uppdaterade jag er om hur det går med vår nya nattningsrutin? Suck, ibland blir jag less på att min hjärna är mer förvirrad än vanligt haha Men då kommer här en uppdatering för er. Tidigare så trodde vi att desto senare vi lägger Michelle, desto mer trött kommer hon vara och kommer därför sova längre och bättre. Vi lade henne därför vid kl 20. Började lägga henne då alltså. Detta system gick inte alls någon vidare då hon bara blev övertrött vilket resulterar i skrik, gråt och gnäll så att nattningen kunde ta uppemot 3 timmar. Ja ni hör ju, man blev bara mer och mer frustrerad för varje natt. ”Varför blir vår nattning såhär för?”. Efter att ha läst på lite så bestämde jag att ändra i hennes rutin. Michelle förstod nog aldrig att det var dags att sova då vi gick direkt från lek och skoj till sängen. Sen så hade hon även passerat sin perfekta tidpunkt för att sova och blev därför övertrött förklädd i ett energifyllt skal. Så istället för att lägga sig vid klockan 20 så är det nu läggdags vid klockan 18 och det funkar såååå mycket bättre.

    Jag håller stenhårt i de rutiner vi satt upp så att hon lägger sig vid samma tid och rutinen inför läggningen ser alltid likadan ut. Okej, ibland blir den kortare än vanligt beroende på hur trött hon är men grunden är den samma. Vi börjar mellan 18-18:15 och hon brukar somna mellan 18:45-19:30 och vaknar någon gång mellan 06:30-07:30. Såklart kan även det variera beroende hur dagen varit osv.

    • Vi börjar med att byta blöja och sätta på pyjamas.
    • Därefter säger vi god natt till pappa.
    • Jag sätter på hennes sova spellista med lugn och instrumental musik av bland annat Blinka lilla stjärna och Trollmors vaggvisa. Jag spelar alltid samma spellista varje kväll.
    • Vi läser en godnattsaga eller delar av en godnattsaga. Allt är beroende på hur trött hon är. Är hon inte så farligt trött kanske vi hinner läsa ut en saga, annars så pausar jag och fortsätter sagan nästa dag.
    • Sist så säger vi god natt till hennes gosedjur som ligger i kanten av hennes spjälsäng.

    Denna läggningsrutin funkar väldigt bra för oss och vi slipper (ca 8 av 10 gånger) skrik, gråt och gnäll när vi lägger henne och nattningen går fort jämfört med tidigare. Det är så himla skönt. Att ändra hennes tidigare, obefintliga läggningsrutin till detta har verkligen hjälpt oss. Det är även enklare att ha koll på hennes sovstunder under dagen när man vet att man ska börja göra henne klar för att sova vid kl 18. Vi har kört detta system lite längre än 1 månad nu och detta kommer vi fortsätta med! Hur går det mer er nattning? 🙂