Tankar inför förlossningen

Nu känner jag att jag måste ventilera lite angående det rådande läget i samhället med coronaviruset och det faktum att jag som höggravid kan föda när som helst. På många ställen läser jag nu att det införs restriktioner på sjukhus med besöksförbud om man är sjuk, vilket är helt rätt och helt förståeligt, men jag är orolig att det ska påverka förlossningsavdelningen. I BFmars2020 som jag är med i är det många oroliga kvinnor som berättar om att deras sjukhus helt förbjuder partnern att vara med under förlossningen eller vid BB eftervård (när man stannar kvar efter förlossningen), eller både och eller om partnern uppvisar några förkylningssymtom. Jag är så orolig att det ska bli samma restriktioner på Södersjukhuset.

Som förstagångsföderska som dessutom har förlossningsrädsla är detta inget optimalt scenario för mig. Jag behöver ha Alex där som stöd, min trygga punkt när allt sätter igång. Nej, jag måste ha honom där. Jag förstår sjukvården såklart men samtidigt är jag orolig att förlossningen kan komma att bli så mycket jobbigare än vad den hade behövt vara. Dumma virus alltså. Jag förstår syftet att minska smittspridningen och att man därför tar det säkra före det osäkra – speciellt bland sjukhus och sjukhuspersonal – men som förstagångsföderska tänker jag även på min upplevelse.

Jag är inne på Södersjukhusets hemsida flera gånger om dagen och än så länge så får Alex vara med under både förlossningen och BB eftervård så länge han inte har feber och/eller uppvisar några lyftvägssymtom. Det känns tryggt! Nu vill jag bara att lilltjejen ska komma ut så att förlossningen kan vara över och jag inte behöver oroa mig över att behöva föda själv.