Jag är en person som lätt kan stå och stampa på samma plats av rädsla för att gå utanför min comfort zone och riskera att skämma ut mig, visa mig dålig jämfört med andra. Som människor är vi beroende av tryggheten, att veta vad konsekvenserna blir av vårt agerande och att man inte riskerar att framstå som dum eller osäker när man gör något nytt och främmande. Men, om vi istället vänder på detta ställningstagande och ser det från andra hållet – om tryggheten innebär att man står och stampar på samma plats hela tiden, innebär inte ett hopp ut i det okända en möjlighet att utvecklas som person? Inom i princip allt?
Du har ingen möjlighet att veta om du är bra eller dåligt på något om du inte provar det och ger det en chans, och du har heller ingen möjlighet att bli bättre på något du anser är en svaghet hos dig om du inte övar och ger dig en chans att bli bättre. Saker som skrämmer oss tar vi avstånd ifrån, något som ger en känsla av otrygghet vill men inte heller orsaka sig själv, men det är där det händer. I otryggheten och i det läskiga/obehagliga, det är där the magic will happen och det är där du kommer märka hur otroligt grym du egentligen är på saker. Saker som du kanske aldrig visste eller trodde att du klarade av.
Allt sitter i våra huvuden, våran rädsla finns där av en anledning – att slippa utsätta oss för obehagliga situationer, men i vår rädsla kan även svaret finnas. Utsätt dig för det du tycker är obehagligt – samla modet till att tala inför grupp, ta dig upp på höga höjder, klappa spindlar eller söka det där jobbet som du tror du ändå inte kommer klara av. Du kommer fixa det, du kan mer än du tror och vill du komma någonstans och vill du utvecklas – då måste du våga! Se därför era rädslor i ögonen och säg – Fear; I challenge you!