Vi alla har dom. Stora som små. Som alltid funnits där och som vi även i frantiden kommer bära med oss. Som vi då och då blir påminda om och rädda att folk ska lägga märke till. Vi alla har våra imperfections, vi har alla våra små skavanker i våra personlighetsdrag och i sitt utseende. Men vi alla har dom, och vi alla är fina med dom.
Ingen är perfekt – thank god for that, perfektion är nog en illusison för att alltid sträva efter något bättre, att alltid hacka ner på sig själv för att man inte passar in i den perfekta bilden. Men perfektion är tråkigt, intetsägande och säger inget om dig som person. Dina skavanker, dina imperfections gör dig till dig. Utan dom hade du inte varit du. Du som är underbar.
Jag har vissa saker jag inte gillar med mig själv, mina små skavanker, mina imperfektioner ur mina ögon – som att jag är blyg, att jag ser så pass dåligt att jag behöver glasögon och att jag är blek.
Att vara perfekt är inget att sträva efter, hur underbart det än låter – man ska vara unik, sig själv och se charmen i sina skavanker. Det du ser som operfekt hos dig själv ser andra som det ouppnåliga perfekta för sig själva. Alla har sina små saker som man stör sig på men som andra kanske älskar. Tänk på det ❤
