Jag vet inte riktigt vad som är med mig på sistone, det är som att mitt humör, min inställning till saker och ting går upp och ner för varje dag. Jag kan vara jättepepp dagen innan och ser möjligheter i allt men sen poof så känns allt så meningslöst dagen efter. Känner ni så också ibland?
Det känns som att jag ibland inte orkar ta tag i allt som snurrar runt i mitt huvud och som jag måste få gjort, som att det inte är lika kul längre – som att jag tappat lusten eller i alla fall inte ser någon vits med det, att ens försöka.. Det märkliga är att det verkligen är som en bergochdalbana det här, upp och ner, från en dag till den andra. Säg att jag inte är ensam om att känna såhär?
Tror det bara är så mycket med plugget som stressar upp mig med examensarbete, söka praktik, alla uppgifter/inlämningar och saker vi ska lära oss – att jag känner att ”shit, det här är ju det jag ska syssla med i framtiden, om bara ett år, eller om ett halvår då praktiken börjar, det här kommer bli min yrkesroll” – allt det här samtidigt som vår utbildningsledare valt att säga upp sig och slutar om ca 2 veckor. Det var ju snällt att lämna oss i den viktigaste perioden i vår utbildning – att ha någon som vägleder oss i just praktik och examensprojektet. Tror det ligger lite stress i det, eller så är det något annat. Vi får se, hoppas peppen kommer tillbaka imorgon i alla fall!
Aja, nu ska jag iväg till min och Alex lägenhet för vår besiktning, tänk att det bara är 38 dagar kvar tills vi flyttar in <3
