Jag Är 179 Lång

Jag kom att tänka på ett rätt så random sak när jag var ute och promenerade lite under min lunch, fast det är nog mer än bara en random sak för jag tror, snarare vet, att det är något som berör väldigt många. Och det handlar om sin längd. När jag kollade runt på youtube någon gång i förra veckan så kom jag av någon anledning in på ett klipp där en japansk kille pratade om hur jobbigt det är att vara lång, notera då att han var 185, en vanlig längd för en kille. Visserligen så var han från japan där dom kanske inte blir lika långa som personer från t ex. Europa (rätta mig om jag har fel med det) men det är tänket som är fel. För hur kan det vara ”dåligt” att vara lång eller kort? När jag läste kommentarerna till klippet så var det en tjej som frågade om det var dåligt att vara tjej och lång, hon fick till svar att det var dåligt och önskade henne lycka till att hitta en kille då killar inte vill ha tjejer som är längre än dom. Vadå inte vill ha en tjej som är längre och vadå att det är dåligt att vara lång som tjej, varför tänker ni så? När man läser och hör om killar samt tjejer som säger att dom inte vill ha en tjej som är längre än dom själva (något man hör killar säga) eller inte vill ha en kille som är kortare än dom själva (något man hör tjejer säga) så blir i alla fall jag lite mörkrädd, för vad faan spelar det för roll? Blir du kär i personen för att hon/han är kortare/längre än dig? Är det den faktorn som spelar störst roll om du ska bli intresserad av en person, för det låter som det? Seriöst, det är bara er osäkerhet som lyser rakt igenom, att ni inte gillar er själva, att ni har komplex över er egna längd! Tänk er mig, jag är lång för att vara tjej då jag är över den ”normala” gränsen, jag är 179 (kanske tom 180 då jag inte har mätt mig på ett tag) och det störde mig väldigt mycket förut. Jag kände mig lite som en jätte, nästan alla var kortare än mig och jag ville verkligen krympa ca 12 cm så att skulle verka ”normal” och slippa höra ”oj vad lång du är” hela tiden. Jag ville inte gå i klackskor för då skulle jag nästan hamna vid 190 sträcket, och det är ju alldeles för långt för en tjej i allas ögon, så dom skorna har jag struntat i. Det enda jag ville var att bli kortare så att jag kunde bli normal och kunna gå i klackar utan att bli uttittad som en jätte, är det inte helt sjukt att man ens tänker så? Därför är jag glad att jag helt har ändrat uppfattning om min längd, att jag har blivit mer säker. Jag gillar inte mycket med mitt utseende, men min längd är jag ändå stolt över, jag älskar att vara lång, jag vill nu mer en någonsin gå i klackar och jag skiter i om jag blir 190, vadfaan då får jag ju sjukt snygga ben, är inte det drömmen? Alla är vackra oavsett hur lång man är, och det är aldrig ett hinder från att dejta någon, personen du gillar samt gillar dig gör det för din personlighet och inte för att du är längre eller kortare, så sluta stirra dig blind på längden när du letar partner. Omfamna din längd och inse att det gör dig vacker, längden är ju skapad för dig och passar den du är, den gör dig perfekt! Hur långa är ni mina fina läsare? 😀
Publication2

3 Comments

  1. Jag är ju 178 och tyckte det var svinjobbigt fram till jag var 21 och nu är jag stolt över att vara lång (Bor också i Amsterdam och där är jag medellängd då dom har världens längsta befolkning, haha)

    Mycket rolig och bra blogg förresten, läser den ofta! 🙂

    Kramar
    Din förra klasskompis Emma (musikal)

    • Hej, så kul att du skriver ^^
      Det tar ju ett tag att inse att sin längd är något att vara stolt över, speciellt om man är lång, så det är ju underbart att du också att har kommit till den insikten 😀 Åh så härligt att bo i Amsterdam, det måste vara helt underbart 🙂
      Tack så mycket, alltid kul att höra ^^
      kram på dig ^^