Har ni märkt att man ibland kan få en förståelse och en kontakt med en helt okänd människa på stan om man är med om samma situation? Att man i frustration, förvirring eller bara i en vilja att se om någon annan blir lika drabbad som en själv, söker sig runt för att få ögonkontakt och med hjälp av en enkel axelryckning eller ett lika förvirrat ansiktsuttryck som svar får en förståelse för att situationen som pågår är lika jobbig för en annan person som den är för en själv. Det är vid små situationer som dessa kontakter uppstår och det hände mig idag på lunchen när jag köpte något att äta nere på ICA i Kista.
Situationen som uppstod var som sagt en väldigt liten och simpel, ni vet det problemet när man har bråttom, det är en trång gångväg att gå på och så går det en person framför en som går så långsamt och inte heller rakt för den delen så man kan inte gå snabbt förbi utan får nöja sig med att gå långsamt bakom personen och hoppas att en öppning att smita förbi uppstår. Det var jag, en annan tjej, en gammal tant med en sån klassisk shopping-rullväska och så en smal gång för att ta sig till rulltrappan. Det var situationen. Jag kan inte säga att jag hade speciellt bråttom men jag går ändå rätt så snabbt och gillar att gå i ett snabbt tempo då jag får lite smått panik om folk framför mig går för långsamt, men det är bara en småsak jag irriterar mig på, men i alla fall så var det den andra tjejen som hade bråttom, det märkte jag både på hennes ansiktsuttryck, kroppsspråk och att hon gick med snabba steg. Men då kom tanten, som går i mitten av gången i sitt långsamma tempo med sin shopping-rullväska släpandes efter sig, och hon sabbar både min och den andra tjejens gångrytm. Hon försöker smita förbi, men tanten drar sig till höger och hindrar gångvägen för tjejen, hon försöker andra sidan men tanten drar sig då till vänster. I hopp om att ta sig förbi innan man svänger till rulltrappan så försöker hon hinna före men tanten går långsamt och ställer sig iväg, det är då våra blickar möts och vi båda talar med våra ögon som säger ”suck”. Väl när vi kommer på rulltrappan så lyckas hon ta sig förbi så att hon kan rusa iväg, men den sekunden då vi båda suckade, det är ändå väldigt starkt. Att man för bara en kort stund, inte ens 1 minut, kan få en sån kontakt och förståelse för en annan persons känslor, det är stort.
